Hem till byn. Säsong 1 - Avsnitt 3 “David mot Goliat”

Scen 1: Familjen i bilen i slutet av föregående avsnitt söker kontakt med bygdefolket. Kvinnan pratar med fru Löfgren om den vackra utsikten på åkern, och undrar om det inte blir svårt att koncentrera sig på arbetet när det är så fint. Hästen plöjer.
Därefter står mannen från bilen och pratar med Herr Löfgren om gården. Sonen ska inte ta över, och det finns ingen framtid för såna som Löfgrens. Mannen tar upp att de ändå måste leva billigt på landet med gratis mat, men Löfgren höjer tonläget om att först måste de ju skatta för potatisen, äggen osv. Även för den nedhuggna veden. Samt moms på allt de äter. Skogen lönar sig inte med framkörning osv. Stadsborna som stannat till skrattar lite åt subventioner och att bönderna bara gnäller. Han fortsätter med att de arbetar på ett 100-årigt sätt, och att industrin aldrig skulle klara av det, vad skulle allt kosta i så fall. Mannen berättar att han arbetar på annonsbyrå, i bilen pratar de skit om bönderna.
-Hur artigt är det att stanna och trakassera medeltidsbönder, den utrotningshotade arten? Samtidigt kanske annonsmannen har rätt, vilket landets småbönder egentligen vet.
Scen 2: I Löfgrens kök äter familjen sill och potatis med radion i bakgrunden. Vi får därefter se Erik Berg i sin gröna Volvo och klipper till Everts kök. Familjen äter potatis där också. Sedan är vi i ett nytt kök, där familjen på Åsen också äter potatis. Bernt pratar om att de behöver lämna in traktorn på verkstaden.
I nästa kök äter familjen Dahl oskalad potatis i tystnad, inget oväntat. Vi har knappt sett en civiliserad konversation i den familjen. En av männen har inte sagt ett ord i serien. Utanför deras gård, som är den största, sitter tjänstemännen från Lantbruksnämnden och pratar om att ingen vill driva den vidare, den äldste sonen är det något fel med, alkoholiserad kanske, och ägaren är en rabiat gammal kommunalpamp. Inget att satsa på, men småbönderna är det stora problemet, ingen vill sälja.
Vi får höra Evert läsa om jordbrukets mekanisering, där det beskrivs hur bönderna antingen måste expandera eller skaffa biinkomst. Det handlar om tjänstemännen som besöker och värderar gårdarna, samt lämnar de råd och information. Den gröna Volvon stannar till vid Åsen och pratar med farfarn i huset som inte vet vad det handlar om. Men Bernt visar dem runt på gården, och Lantbruksnämnden uppmuntrar familjen att skaffa större areal och expandera. De får rådet att de borde ha 50 hektar, fördubbla skogsarealen och utöka maskinparken. Det skulle kosta i runda slängar 250 000-300 000 kr, där Lantbruksnämnden skulle stå för lånegarantier. Problemet är att jorden sitter fast hos småbönderna. Familjen ska tänka på saken.
-De olika familjernas vardag är ganska lik, det stora som händer är när tidningen kommer, när posten kommer, och när nyheterna sänds på radio. Den dagliga sammankomsten sker när familjen äter potatis tillsammans. Oavsett hur rika eller fattiga de är så lever de likadant. Förutom familjen Dahl, där stämningen är mer eller mindre som en konstant begravning.
-Lantbruksnämndens byråkrater gör bara sitt jobb, efter de principer de har som ursprungligen är baserade på riksdagsbeslut. De är generösa med lånegarantier till den enda gården som är värd att satsa på. Men kommer Bernt få det bättre om gården blir bättre? Det enda han gör att jobba jämt, äta potatis och då och då umgås med sin flickvän. Har han ett bättre liv utanför jobbet än Per? Men Bernt, som beskrivs som präktig, skulle kunna bli stolt över att driva en riktigt stor gård.
Scen 3: Därefter kör tjänstemännen till Evert, som beskrivs som besvärlig. Herrarna kliver in i huset där de överraskas av Ragnar Dahl. Evert tar upp informationsbrevet, samt sitt avslag på låneansökan för att bygga ett nytt hus, och skyller på Lantbruksnämnden som kommit med beslutet, men de har bara gett rekommendationen. Evert ryter till om att han stoppas från att köpa mark och bygga hus. Tjänstemännen tar det lugnt och berättar om sin byråkratiska gång. Ragnar ryter också till, och beskyller Lantbruksnämnden för att avfolka Sveriges landsbygd. Evert frågar vad tjänstemännen föreslår, och berättar att han har arbete på sågverket i Elofsrud 3,5 mil bort på sommaren och skogsarbete på vintern. Vi ser en svart katt gå omkring på gården. Erik Berg tar upp ett formulär för att räkna ut ett avgångsvederlag för Evert, och han får goda utsikter. Det rör sig om 6000 kr om det blir bifall. Evert skulle känna sig som en parasit, och berättar för Lisa att han bara har omskolning som alternativ, innan han går ut för att bruka sin jord. Hon tar det inte på så stort allvar, det kan ordna sig på nåt sätt. Barnen pratar om att flytta därifrån, då farbrorn i rummet bestämt det, men alla syskon håller inte med.
-Är Everts gård dödsdömd? Han kan inte leva av det, är det lika bra att sälja av marken och gå till sågen på heltid eller ta ett annat arbete? Men det passar sig inte, han vill fortsätta som levande fossil. Ragnar Dahl är egentligen inte till mycket hjälp, utöver att han får vräka ur sig sina åsikter om Lantbruksnämnden och avfolkningen.
-Är den svarta katten symbolisk för Everts olycka? Säljer han förlorar han sitt lilla livsverk och en del av sig själv. Säljer han inte återstår slit dygnet runt utan att gå med vinst, och konkurs är vad som väntar. Har barnen rätt, att om farbrorn bestämt att de ska flytta så måste de finna sig i det?
Scen 4: Vi klipper till Löfgrens gård. Per hjälper sin far på åkern, de ska så med häst. Magistern går förbi med sin fru och stör dem i arbetet. Herr Löfgren är lite ilsken och pessimistisk som alltid. Per pratar med fotgängarna, som frågar om han blir hemma över sommaren, men han vet inte. De pratar om besprutningar över bolagsskogen, där ett par fått synskador när de såg upp mot flygplanet. Bären går inte att äta, och bolaget hade tillräckligt bra advokater för att inte betala skadestånd. Allt handlar om att bolagen ska gå med vinster.
Ingrid kommer förbi med cykel och deltar i konversationen, och får höra att hon tillhör en väluppfostrad generation och var en av magisterns bästa elever. Det var synd att hon inte fick fortsätta läsa.
-Herr Löfgren är tystlåten, men kan ryta till när samtalen handlar om jordbruk och böndernas villkor. Per orkar inte bry sig när magistern kommer och stör, han vet att farsan hans arbetar på ett föråldrat sätt som inte ger varken vinst eller pension. Frågan är vad Per bryr sig om, han känns vilsen. På ett sätt är den lilla gården en trygghet för honom.
-Kapitalismen kommer in i serien, bolagsskogen ska generera vinst på människors och naturens hälsa som pris, samt på småböndernas och skattebetalarnas bekostnad som Willy tog upp i föregående avsnitt. Vi får också veta att Ingrid är en fin och skarp flicka, ändå håller hon på med Mattias.
Scen 5: Mattias har stannat vid sin bil, Ingrid står bredvid med cykeln. Hon gillar inte att mötas sådär, och frågar om Mattias druckit. Det har han inte, men vill att de ska mötas i stan. Istället blir det halvnio på vanliga stället.
“Gris” säger Lars-Erik därinne när Mattias parkerar bilen. Ragnar går fram anklagande mot Mattias, om att han varit i stan mitt i vårarbetet, medan en sån som Evert kämpar och sliter, både med gården och mot Lantbruksnämnden. “Ingen får nånting gratis”. Mattias luktar alkohol, och Ragnar pratar om att anmäla sin son då fängelse skulle bli nyttigt. “Jag skulle nog känna mig hemma”. På balkongen sitter Karin omvirad med en filt i sin rullstol som hör alltihop.
-Ingrids och Mattias möten kommer fortsätta. Lars-Erik vet vad hans farsa håller på med, och precis som Ragnar ser han ner på honom. “Ingen får nånting gratis”. Mattias är rik, men vad har det gett honom? Lättja, psykisk ohälsa och drickande är vad som definierar honom. En skamlig person ute på landet. Livet är som ett fängelse för Mattias, men har han det dåligt jämfört med Karin som har tappat sin fysiska rörelsefrihet?
Scen 6: Lars-Erik skjuter pilpistol och lyssnar på musik från sängen. Vi klipper sedan till ett samtal mellan Karin och Ragnar, som pratar om Mattias. Karin är orolig, och tror inte att Ragnar förstår sin son. “Han är lat, och oduglig till arbete”. “Han är olycklig pappa”. Det är inget som Ragnar förstår, och skyller på att sysslolösheten gör Mattias nervsvag. “Han har haft det för bra”. Ragnar ligger sömnlös om nätterna för sin son, Karin höjer rösten och hennes far känner sig anklagad. Han tror inte på att hjälpa sin Mattias, det går ju inte prata med honom.
I köket river Mattias omkring aggressivt för att hitta bilnycklarna. Det blir en fysisk kamp om handväskan där hans fru Elisabeth gömt dem, hon springer därefter in med nycklarna till Ragnar. När Mattias försöker gå på sin far för att ta nycklarna knuffar Ragnar sin son mot väggen. Lars-Erik och Karin ser allt, och Mattias går ut berusad och vinglande. Därefter ser vi Ingrid stå ensam vid vägkanten i mörkret. Mattias kommer inte, och hon går hem.
-Vilket liv hemma hos Dahl. Antingen är det tyst eller konflikt. Lars-Erik är lika värdelös som sin far. Har Mattias blivit som han blivit då Ragnar inte förstått honom? Vad skulle Ragnar kunna ha gjort för att ha en fungerande son och sonson? Piskan om att sänka Mattias ännu mer genom att påminna om hans oduglighet lär inte göra honom bättre. Kanske borde Mattias skickas till ett behandlingshem och få samtalsstöd för att kunna fungera? Att gå och driva hemma är bara skadligt.
Scen 7: I Löfgrens kök berättar modern för Per att Ingrid brukar gå ut ibland på kvällarna för att få frisk luft. “Har hon ihop det med nån karl eller?”. Men enligt modern finns ingen som är i lämplig ålder i området. Ingrid har dessutom fått nog av karlar och blivit bränd.
Därefter får vi se Mattias komma berusad till platsen där Ingrid väntat, men går omkring ensam och ropar efter Ingrid, till ingen nytta. Han smyger bort till Löfgrens hus med den flagnande målarfärgen, och knackar på Ingrids fönster. Hon viftar mot Mattias som att han ska gå åt sidan. De möts ute vid vedhögen, Ingrid märker att Mattias supit. Han står inte ut hemma och bara önskar att den där gubben, alltså hans far, ska dö. Det enda han vill är att var ihop med Ingrid. “Vi kan inte stå här”. Men de kramar om varandra, det är som att de båda ger tröst.
-Per förstår att Ingrid kanske träffar någon när hon plötsligt försvinner ut. Fru Löfgren är för naiv för att ana något, kanske ville hon inte det, då hon vet hur bränd Ingrid blivit sist.
-Mattias och Ingrid är två själar i sorg, han i sitt mentala fängelse, medan Ingrid flytt en kärlekssorg hem till byn. Det känns som att de gillar varandra, Ingrid är mer förstående för Mattias än vad Ragnar är.
Scen 8: Jonas står och dricker mellis i butiken, och ber om ett stort fläskben med så lite ben som möjligt. De bara skrattar åt honom och hans ytterligare märkliga resonemang. Butiksinnehavaren vill inte ge honom en till mellis, men frun fnittrar och hämtar en ny. Per står också och hänger, och rättar Jonas. Argentinarna producerar 7kg kött per dag och person, de lever på boskapsskötsel.
Per och Jonas lämnar butiken och tar en promenad i långsamt tempo mitt på dagen. De går förbi Willy och Lena, hon är ute med barnen i trädgården, och frågar Per om han var chockad över bråket sist. Lena försöker lugna honom med att de inte var så farligt som det lät.”Man måste få ur sig lite, såna som bara går och tiger jämt, dom blir sjuka tror jag”. Jonas försvann ner till macken där Willy busar lite med honom, i glädje. Men han får syn på Per med Lena i trädgården och blir genast sur, nästan lite svartsjuk. Evert kommer och tankar, han frågar Jonas hur många han klämt idag. Sen kommer Per som får frågan om han fått jobb än, och Evert tipsar om ett hårt men dåligt betalt sommarjobb på sågen. Men Per vet inte. Han verkar inte sugen på arbete.
Bernt stannar för att tanka sin fina SAAB, med sin fina flickvän i bilen. Evert inleder konversationen med om göken från Lantbruksnämnden varit hos dem.”Vad sa han”. “Ja vad han sa, han la fram vissa förslag”. Evert fortsätter fråga likt ett förhör, om vad förslagen gällde. Det är inget Bernt tänker gå in på, men Evert fortsätter fråga på. Och det är inget som Evert har något med att göra. Han tänker fråga Bernts far eller farfar istället. Det slutar med lite hätsk ton, men till slut får Bernt ur sig att han inte bryr sig om Evert åkerlappar, och Lantbruksnämnden sa inget som angår honom. Evert är för jobbig, och lämnar macken på dåligt humör och med lite gaspådrag.
-Byn har gått om dagdrivare. Jonas, Mattias, Lars-Erik och numera Per. Intressant att de skrev in argentisk köttproduktion i manus, kanske ska det få oss att tänka om Sverige hade varit samma sorts boskapsland, istället för ett modernt industrialiserat land.
-Vilka går och tiger jämt? Mattias och Elisabeth.
-Är Per lite lik Jonas och Mattias? Per är den populäre dagdrivaren, som tackar nej till jobb och inte vet vad han ska göra, men fortfarande har han lite hemvändarstatus i byn.
-Vad håller Evert på med vid macken? Han gör bort sig och beskyller Bernt för sin egen olycka. Dålig stil.
Scen 9: Från Åsen går Bernt med barska steg tillsammans med sin far och farfar, de stannar utanför Everts hus. Han öppnar surt och säger att han fått fint främmande. Bernts pappa vill prata om vad Evert tidigare sagt på verkstaden. Farfarn berättar att de aldrig varit ute efter hans mark. När Evert försöker förminska sitt illa beteende med att han bara undrade vad Lantbruksnämnden sa, säger Bernts far samma sak som sagts tidigare vid macken, det har inte Evert med att göra. Men farfar öppnar käften och berättar om Lantbruksnämndens råd. Att köpa upp all mark i området och expandera rejält. Det blir bråk mellan Evert och Bernts far, om att de inte kan hjälpa hur Lantbruksnämnden jobbar. Vi ser en moped komma in på tomten, det är Bernts bror som släpper av Eva.
-Everts bitterhet vet inga gränser, det är verkligen inte folket på Åsens fel. Men farfarn tror inte på expansionen och den kommande skuldsättningen
Scen 10: Vi ser exteriören av kyrkan, det hålls gudstjänst. Mattias sitter längre fram, Ingrid längre brak. Prästen pratar om atomen och uppfinningar, men ingenting kan ersätta livet. Vi ska inte drabbas av högmod och jämföra våra ynkliga skapelser med hans. I kyrkan sitter även Mattias fru. Fru Löfgren uppmärksammar att dottern ser mot någon.
-Det mest intressanta ur denna korta scen i mitt tyckte är prästens ord som kan vara en symbolik för Lantbruksnämndens råd. Ingenting kan ersätta livet, kan en markförsäljning och en omskolning ersätta Everts och Lisas liv till samma kvalitet? Kan det vara farligt för storbönderna på Åsen att fördubbla marken och expandera? Kan Mattias och Ingrid drabbas av högmod och bli påkomna?
-Om Säsong 1 Avsnitt 3 "David mot Goliat": Avsnittet tar upp psykisk ohälsa och illa beteende vid frustration. Herr Löfgren blir upprörd så fort någon talar om bönders villkor. Mattias självkänsla är på botten, och han förstör sig med fylla och hemliga möten. Lars-Erik bara går omkring i ett vakuum, och Per vet inte vad han ska göra. Evert tappar fattningen och skyller på Bernt, innerst inne vet han vems fel det är, det är systemet som vill ha bort honom.
-Ingrid är förstående för Mattias, precis som Karin. Ur Ragnars perspektiv var Evert en kämpe medan Mattias var en förlorare. Säger det något om hur män såg på andra män på den tiden? Karin ser Mattias som en person i sorg som behöver hjälp, och är Ingrid den enda trösten som finns i Mattias liv?
-Kapitalismen kommer in i serien. Kapitalism handlar om att de som har mycket pengar ska tjäna ännu mer pengar enklast möjligt, med hjälp av maskiner eller arbetskraft i form av människor. Småbönderna äger inget kapital, och har inga anställda. Bolagen som äger skogarna kan anställa arbetskraft, och genom smarta skatteupplägg och besprutning av skogen blir de rika bolagen ännu rikare, medan småbönderna inte ens har råd med framkörning. Samt är det kapitalismen som kan göra att ingen i familjen Dahl behöver arbeta, de har tillräckligt med kapital för att kunna leva på räntorna.
-Vad gör att Per har hög status i byn, han är de facto en dagdrivare som hjälper till som en hjälpande hand hos sin far då och då. Han säger själv att åren på sjön var bortkastade, han kom tillbaka till ingenting utan några pengar. Innerst inne kanske han vill ha familj, men han känner inte för att arbeta.
-Har Ingrid sina hemliga möten med Mattias som en hämnd för hur hon själv sårades? Som att hon läker ett sår genom att skapa ett nytt sår hos någon annan, så kanske det inte känns så farligt? Vad ser hon hos Mattias överhuvudtaget, är det hans hjälplöshet som gör att hon känner för att trösta honom, och därmed trösta sig själv?
-Vad vill Willy och Lena med sina liv? Willy verkar trivs okej utefter omständigheterna och vill nog tjäna mer pengar, så blir han riktigt nöjd. Lena vill ha ett socialt liv och väninnor.
-Är vi människor skyldiga eller oskyldiga när vi är som vi är? Åtminstone är himlen åtminstone vissa dagar oskyldigt blå, hör den svenska klassikern av Ted Gärdestad genom att klicka här