Svenska kulturskatter

Scen 1: Vi tar vid på Åsen, de nyvigda skakar hand och får lyckohälsningar av bröllopsgästerna som är på väg ut. “Säg inga mer dumheter nu” säger Lisa till Evert. När  de skakar hand med Bernt är han inte lika glad som när övriga gäster önskat lycka till. På grusvägen bort från gården stoppar Ragnar Evert, för att fråga om de menar allvar med att sälja, och om de ska ge upp så lätt. “Har du varit en månskensbonde nån gång? Man kan jobba hur hårt som helst, men det måste vara nån mening med det. Jag sliter och släpar, så får man höra att man är nån slags parasit som går i vägen för andra”. Evert är 42 år och det är i sista svepet att sadla om, han tror inte på jordbruket framöver. 

Hemma på Åsen är det glädje, familjen skojar med Lennart om blickarna som han och Eva gett varandra, och kommer in på Evert som ska flytta därifrån. Bernt tyckte Evert förstörde hela bröllopet med sitt tal. Far och farfar försvarar Evert med att han var bitter, det är inte deras fel att de ska flytta iväg. Ute på vägen berättar Evert att det blir auktion.

Vi är återigen tillbaka i Bernts kök, klockan är mycket och det är dags att bära upp hustrun till sovrummet. Någon har dekorerat med blommor vid sänggaveln, och här och där, som i en saga. Lillemor lägger sig på en väckarklocka och de bara ler, nu är de man och hustru. Bernt tar av hennes krona, resten får vi lista ut själva. VI ser en disig nattvy över byn.

-Storbönderna har rätt, Evert är verkligen bitter. Han söp bort lite ångest på bröllopet, höll ett konstigt tal, och lättade på hjärtat för Ragnar. Det är ingen idé att försöka längre, livet måste gå vidare, kanske kan det till och med bli bättre.

-Bernt har framtiden för sig som storbonde, nygift och lyckligare än någonsin. Snart kan det bli dags att expandera, de startar sina nya liv medan Evert ska auktionera ut sitt gamla.

Scen 2: Det är morgon, Henning och Per lastar mjölkkannor vid vägen. Fadern på Åsen kommer med sina mjölkkannor, och Löfgrens tackar för senast. Ragnar går förbi på en morgonpromenad, även han tackar och frågar hur det är med brudparet. De är redan uppe och arbetar. “Det kan jag tänka mig” skrattar Ragnar, som tycker det är roligt med duktigt folk. Lastbilen kommer och det är dags att lasta. Vi hör en bil varva ur, det är Evert som kommer i sista stund med sina två kannor. Han tackar för senast, och fadern på Åsen ler inte lika mycket som när han fått tacken av de andra bröllopsgästerna., och går därifrån. Det är snart färdigmjölkat för Evert, och Ragnar får motfrågan om han ska köpa korna. Han bara skrattar fram ett nej, därefter får storbonden frågan. “Nej du, vi är inte ute efter din mark eller dina kor”, och går därifrån. Därefter åker Evert och Per iväg till sågen. “Det är heta känslor” säger Ragnar till Henning innan de går iväg var för sig.

-Bernt och Lillemor är hårt arbetande bönder, de flesta bröllopspar skulle vila åtminstone någon dag efter bröllopet. Med nuvarande verksamhet samt den väntande expansionen kan det här bli något riktigt bra. Ragnar är säkert glad över att de håller byn vid liv, ju mer mark de kan komma åt ju mindre växer det igen. Evert har lugnat sig något från gårdagen, men storbönderna känner sig utpekade.

Scen 3: Lisa kör traktorn, det är dags att göra fint inför försäljningen. Hon ser lite spänd ut, kanske är det första gången hon kör, med hon vill passa på att prova innan det är för sent.

Scen 4: Lars-Erik skjuter pilpistol vid en gammal ekonomibyggnad. “Är du inte lite för gammal för att hålla på med sånt här” säger Ragnar. Men han vill prova själv, och är stolt över att takterna sitter i. Lars-Erik bara bommar och blir förbannad, farfar garvar åt sin sonson. Karin rullar fram i rullstolen och vill prova, och får en okej träff. De blir ännu fler som samlas då Elisabeth kommer ut och frågar om de inte ska hässja mer, men Mattias sover, så Lars-Erik och Ragnar får ta tag i det.

I köket sitter den tystlåtna, kanske stumma, mannen, och Elisabeth går in till sin egen man som ligger och sover mitt på dagen. Han ska inte hjälpa till med dagens arbete. Hon fortsätter mobba Mattias med att han är som en grävling, hon förstår inte vad han sysslar med, och frågar om han fått löss när han kliar sig.

-Lite lek finns det kvar i Ragnar, han är inte lika respektlös mot Lars-Erik som mot Mattias, som däremot bara sover och fortsätter förnedras av sin fru. Vilket liv.

Scen 5: Det nalkas insemination på Åsen. En gravid kvinna i grön klänning får följa med farfar som ska visa var kon finns. “Är det till att ha spillt på sig” skojar han, hon bara skrattar “gamla gubbar och gamla skämt”, men Bernt tycker det är olämpligt. Farfar fortsätter konversera med kvinnan, och Lennart åker iväg på mopeden.

-Scenen visar inte så mycket, förutom att Bernt är mycket allvarlig när det gäller arbetet.

Scen 6: Eva handlar, och får höra av butiksinnehavaren att det snart är sluthandlat för hennes del, bara nån månad kvar. “Det är sorgligt” säger han.

Utanför butiken står Lennart och väntar, och försöker få kontakt med Eva som nästan ignorerar honom. Han försöker stoppa henne genom att köra mopeden framför cykeln, men Eva skriker att hon vill komma fram och kallar Lennart för jävla idiot.

-Vad tänker egentligen Eva om flytten? Är det sorgligt? Är hon lika frustrerad som sin far, eller kan det bli spännande med flytt, fast hon kommer sakna Lennart?

Scen 7: Fru Löfgren talar med Ingrid i telefon. “Vad har de gjort med dig, får du ingen behandling?”. Men hon får bara lugna tabletter vid behov. Per hjälper till på gården när han kommer hem från sågen, snart ska han sluta där och hjälpa till ännu mer hemma, berättar modern för sin dotter. Ingrid vet inte när hon kommer hem, men hon väntar nog lite. “Jag kan inte komma hem mamma”, sen tar pengarna slut från betaltelefonen. Hon ringer inte upp igen.

Vid köksbordet sitter Henning och Per där de äter potatis och korv. Fru Löfgren undrar varför Ingrid sa att hon inte kommer hem, Per poängterar att hon försökt ta livet av sig. Ryktet kommer sprida sig i byn, och det går inte att vara den som försökte göra slut på sig själv. “Om hon tänker på det viset, så kan han ju aldrig komma hem, vad ska hon göra då?”. Det enda alternativet är att flytta, men Henning öppnar munnen, han lever i sin egen värld och tänker att när Ingrid är frisk kan hon komma hem.

 

-Ingrids kära föräldrar lever i någon slags förnekelse. Efter ett självmordsförsök är det inte bara att komma hem och vara som vanligt igen.

-Scen 8: Hela familjen Persson arbetar tillsammans på gården, är det sista gången? Vi klipper därefter till Per som vallar korna. Det klipps ytterligare, till Lars-Erik som i kavaj leker cowboy i spegeln, den killen arbetar inte. Istället ber han far hålla käft “shut up” och kör iväg i familjens Amazon. Utanför kyrkan hänger ungdomarna, Lennart sitter några meter från Eva och bara stirrar. Jonas är med. När Lars-Erik stannar så nästan kastar sig Eva in i bilen, hos en förvirrad chaufför. “Där åker hon, den kvinnliga fägringen lämnar oss” säger Jonas till Lennart. Den senare ber Jonas hålla käft och kör hem.

“Ska vi sticka ut och paddla?” frågar Lars-Erik, men Eva är inte intresserad, och baktalar Lennart om hur lång han blev i ansiktet. Lars-Erik bryr sig inte, så tänder de varsin cigarett. 

Lennart kommer hem till gården och blir tillrättavisad av Bernt, då hans bror smitit ifrån arbetet och de blir försenade. I bilden försöker Lars-Erik kyssa Eva som inte är intresserad, hon börjar tjata om ifall de andra är kvar. Lars-Erik börjar prata om att han är trött på alla idioter och dumma kossor i byn, han ska ta ut sitt arv i förskott och sticka jorden runt. Sen backar han ut, och släpper av Eva utanför kyrkan, de andra har dragit hem. Hon traskar hemåt, sen får vi se Lars-Erik ligga på rummet och lyssna på musik i bar överkropp. Där drömmer han, och vi får se skymningen över familjens hus, på den ödelagda gården.

-Perssons arbete och Pers vallning blir en kontrast till hur Lars-Erik har det. Han har blivit vuxen men leker framför spegeln, och har tid att nöjesåka. Killen skiter i sin far, och skiter i allt. Lars-Erik har blivit modigare när det gäller att ta för sig av det motsatta könet, men blir egentligen utnyttjad av Eva som bara ville nobba Lennart. Pojken blev ledsen, han gillade verkligen Eva, han struntade till och med i arbetet bara för att få se henne. En ung kärlekssorg.

Scen 9: Karin sitter och tecknar utanför huset. Men hon tappar sin penna, när hon försöker ta upp den så ramlar hon! Hjälplöst på marken bredvid sin rullstol ropar hon på hjälp, men blir liggande ensam. Frustrationen växer, Karin ser ledsen ut. Hjulen slutar rulla på rullstolen. Karin fortsätter ropa. Till slut kommer Elisabeth ut efter nästan en timme, hon hade inte hört Karin, som för första gången tappat humöret på riktigt. “Det är många man ska se efter i den här familjen” säger Elisabeth som hjälper Karin upp i rullstolen. “Det är tur för er att ni har en piga här i huset”. När pigan säger till Karin att det är dags för kaffe vägrar hon stolt att följa med.

-Den här scenen gjorde mest ont i mig hittills, till och med mer än Ingrids självmordsförsök. Vi fick verkligen se Karin lida och bli ledsen över att inte kunna komma upp. Hon känns som en stark person, men här gick det inte att bara gilla läget. Karin påmindes om hur det skulle ha varit om hon fortfarande kunde gå, något som hon aldrig kommer få göra så länge hon lever. Istället blir hon beroende av den elaka kvinnan Elisabeth, som inte är särskilt vänlig när hon hjälper Karin utan bara klagar på hennes familj.

Scen 10: Per står och slår med lien vid gräset bredvid muren, Henning klagar på att sådär får det inte se ut. Hälften är ju kvar. “Spelar ingen roll, det är idioti på att lägga ner arbete på de här stråna”. Men enligt Henning är det ogjort arbete och det måste se ordentligt gjort ut. När han ska ta över blir det bråk, Per höjer rösten “Vet du varför det aldrig blir nån ordning på den här gården? Det är för du håller på på det här viset”. “Det som görs! Ska göras ordentligt! Lär dig det, annars blir du inget annat än en luffare”. Bråket fortsätter men Fru Löfgren kommer lägligt med kaffe. När de satt sig ner berättar Per att han snart kommer ta en båt, och föräldrarna kommer bli ensamma. Henning frågar om det är en framtid att gå till sjöss “Finns det något som det är en framtid med?” frågar Per, men det låter mer som ett påstående.

-Henning arbetar som för 50 år sen, när Per påminner om hur illa det är får han mothugg, som alltid när Hennings verksamhet kritiseras. Sonen är frågande om framtiden, precis som fadern, som lever i det förgångna när det gäller att sköta en gård.

Scen 11: Erik Berg från Lantbruksnämnden sitter i köket med Evert och Lisa, han poängterar att de inte måste sälja huset även om de styckar av marken. Men de tänker sälja, det finns inga jobbmöjligheter i trakten, bönderna sitter och köar på Arbetsförmedlingen. Så det bär av till Göteborg. Lisa frågar Berg om det är vad som är meningen, att alla ska till storstäderna, och att de mindre jordbruken lägger ner, vad är syftet? Berg tror på regionala tillväxtcentra, där det ska skapas jobb. Som uppenbarligen finns först i Göteborg. Men Berg erkänner att han hör snyfthistorier hela tiden om avfolkningen, men samhället behöver följa med sin tid.

--Berg från Lantbruksnämnden anser att man måste följa tiden, är det så enkelt? Jämför man år 1901 med 1971 så gick majoriteten från att bo på landet till att flytta till städer. Det är egentligen bara en fortsättning. Först flyttade drängarna och pigorna för att arbeta i industrin, sen flyttade småbönderna. Kvar blev storbönderna som fick jobba själva utan drängar.

Scen 12: Ragnar går ut till Per och Karin i trädgården, hon läser psykologi. Hennes far klagar på Lars-Eriks popmusik som hörs dagarna i ända, och tar upp en historia om en bil som stannat utanför huset samma morgon. På skånska hade mannen frågat om han kunde få hyra drängstugan som sommarstuga, de skrattar åt Ragnars imitation, men den präktiga skåningen såg lantmänniskorna som ett fornminne. Fast ingen hade bott i drängstugan sen 40-talet. Ragnar frågar Per hur det är med hans far, och hyllar arbetsinsatsen på Löfgrens gård. Mattias däremot arbetar inte då han kan leva på sina bankräntor. Det kanske vore lika bra om de förlorat allt på Kreugerkraschen tyckte Ragnar, och Per skojar till det med att han kan ställa upp med att få pengar av honom, men får ett skratt till svar.

-Fungerar psykologin som symbolik till vad Ragnar kommer in på gällande arbetsinsats och genom att vara beroende av att arbeta för brödfödan, kontra att vara rik? Och ville skåningen visa sig lite mer förnäm än människorna på landet som nonchalant ber om att få hyra en sommarstuga på tomten?

Scen 13: Per ska åka vattenskidor, men åker inte en centimeter, han hamnar i vattnet. På stranden sitter Lena i baddräkt och solglasögon, och Karin i bikiniöverdel och svarta jeans. Hon frågar om Lena kan åka vattenskidor. “Nej, kan du?” Men direkt ber Lena om ursäkt, det är lugnt, fast det värsta är enligt Karin att alla är överdrivet hänsynsfulla bara för att hon är rullstolsbunden. Karin blir inte ledsen av att se andra hoppa omkring, men när hon drömmer att hon springer blir hon ledsen när hon vaknar. Sen börjar Lena fråga ut Karin om Per, som gillar honom fast han är obestämd och lite vek. Lena tror att hon är med barn igen, med blandade känslor. 

Lennart står vid grundet intill stranden, Eva går fram och ber om ursäkt för hur dum hon var sist, det var ju på grund av att hennes pappa gjorde bort sig på bröllopet och de tänkte att det var Lennarts familjs fel att de måste flytta. Han gillar inte att de ska flytta iväg, och förlåter Eva, därefter springer de ut till en flotte och njuter av varandras sällskap.

På stranden berättar Per att han åker snart, Willy blir förvånad. “Snart är det bara Willy och jag, Karin, och en massa gamlingar” säger Lena. “Och ungar. Ja fan. Jag förstår dig, gosse”. Lena blir sur över vad Willy precis sa.

 

-Vi kommer in på ämnet jag skrev om i scenen när Karin ramlat ur rullstolen. Trots att det bara var drygt ett år sen bilolyckan känner hon sig inte ledsen. Bara när hon drömt.

-Vi får se försoningen mellan Eva och Lennart som vi alla väntat på. Om familjen Persson flyttar blir det en sommarfling att minnas.

-Återigen vänder stämningen på en sekund när det gäller Willy och Lena. Blev hon onödigt sur, Willy kanske bara menade att han förstår Per, som inte är stadgad utan fortfarande en vandringsmänniska?

Scen 14: Evert föser in sina kor i en djurtransport, med hjälp av Lisa. Familjen står som om de sålt smöret och tappar pengarna när de ser lastibilen köra iväg, innan de vänder sig om och går sakta bortåt.

Scen 15: Det är gårdsauktion, hela familjen Perssons bohag auktioneras ut. Jonas bjuder 4 kr på allt, och får till och med köpa lite bakformar, alla bara skrattar och Jonas får känna sig som en kändis. Ett par vi inte sett tidigare är med på auktionen, “Vi bjuder inte över 40 vaa” säger kvinnan. Familjen på Åsen går fram till Evert, de ler och stridsyxan är begravd. Farfarn hoppas det går bra med försäljningen av huset. Eva och Lennart står intill varandra, kanske för sista gången.

Nästa gäng som kommer fram är Per med Willy och Lena. Det känns som de kommer sakna sina grannar, även om de kanske inte umgås så mycket. Därefter får vi se Elisabeth hålla i Mattias, hon försöker hindra honom från att gå fram till Per, men han gör sig loss, och frågar hur det är med Ingrid. Per ber att Mattias ska hälsa på henne, det ska han göra och går därifrån. Återigen hör vi det nya paret “Vi bjuder inte över 40 vaa”. Nästa Dahlare som kommer fram till Per är Lars-Erik, som frågar hur det går till om man vill ut på sjön. Per hänvisar till Sjömansförmedlingen, men sjön är ingenting att ha. “Det är bättre än att va här i alla fall”. “Jag vet inte jag du”, säger Per och ler när han lämnar.

Det är dags att auktionera ut huset. Budet börjar på 44 000, det blir en nervös budgivning. Det främmande paret skulle inte bjuda över 40, men till slut vinner de budet med 52 000 kr! Kvinnan ville ge sig men mannen gav sig inte! Han skyndar sig fram med handpenningen. Kvinnan tyckte det var för mycket, men får höra att de kommer ju ha egen trädgård, egen potatis, och massor med c-vitaminer. De kan börja biodynamisk odling! Mannen är helt uppe i varm, han vill köpa mark och djur, och leva sunt och naturligt.

-Hela Everts och Lisas materiella liv säljs ut. Kommer de ta med sig något annat än sina kläder och fotoalbum? Till och med lamporna säljs.

-Per är betrodd av hela familjen Dahl, Mattias vågar prata med honom efter att nästan ha fått stryk på bröllopet, och märkligt nog tyckte Per att Mattias borde hälsa på Ingrid, fastän hon uttryckt om att hon inte ville träffa honom mer. För Lars-Erik är Per en förebild som lämnat byn för sjön, kanske var byns hemvändare vilsen och längtade bort innan han for ut för 4 år sedan.

-Det unga paret drömmer iväg, mannen ser för smal ut för att vara bonde. Huset gick från en bondefamilj till en flamsande akademiker som tror att det är så lätt att driva en gård som man vill tro.

Scen 16: Vi får se hyreshus som liknar miljonprogrammet, samt pågående bygge av ytterligare byggnader. Familjen Persson är på visning i en lägenhet. Lisa ler och barnen är helt till sig, det är så fint. Evert ser mer frågande ut. Mäklaren liknar en bankman i sin fina kostym, och håret påminner om en filmstjärnas. Han visar moderniteterna i lägenheten, familjen blir mer och mer imponerad. Men den lilla sonen frågar “Ska vi inte åka hem snart”.

Hemma hos Löfgrens lyssnar Henning på väderleksrapporten, när hans hustru står i köket. Det knackar på oväntat, och Erik Berg kommer in. Lantbruksnämnden ger sig inte.

Därefter avslutas den första säsongen av Hem till byn med att Eva står på balkongen, vi får höra hennes positivt säga att de kommer nog trivas. Men Eva svarar bara ett svagare ja, och drömmer lite ledsamt åt utsikten. Saknar hon gården? Saknar hon Lennart? Är hon bara spänd? “Har ni sålt gården för att flytta hit och gå på omskolning? Känns det inte konstigt” frågar mäklaren. “Det känns bara naturligt”, svarar Evert, innan vi får se kameran zooma ut från höghusområdet.

Om Säsong 1 - Avsnitt 6: “De vandrande, de stilla, de nya”. Det inleds med skillnaderna på storbönderna och småbonden, de ena har framtiden för sig i branschen, den senare har inget mer att hämta. Han har förlorat, den lilla människan klarade sig inte i den nya tiden. Vi får se avvecklingen av Everts lantbruk, vi får se hela deras historia säljas, för att se den nya spännande förorten. Till slut har Evert lärt sig att gilla läget.

-Ragnar visar flera sidor, men i grunden känns han som en rejäl karl som ser upp till hårt arbetande folk, och den han ser ner på mest av alla är sin vuxne son. Även Elisabeth fortsätter klanka ner på Mattias, och är direkt otrevlig mor Karin. När hon föll ur rullstolen gjorde det ont i hjärtat, överlag har hon varit stark, men i den situationen och när hon drömmer kan hon känna sorg. Beror det på att hennes undermedvetna talar i drömmen, egentligen är hon ledsen men försöker att gilla läget? Hon har läst psykologi och kan ha fått med sig strategier därifrån.

-Paret Löfgren däremot är inga psykologer. De verkar tro att Ingrid bara kan komma hem igen, men utöver skammen hon känner med otroheten och självmordsförsöket var det i deras hus som hon försökte ta sitt liv. Hennes före detta hem vara en konstant påminnelse om när hon inte orkade längre, och desperat försökte göra slut på eländet. Henning har som alltid svårt att bli kritiserad, och går från tystlåten, kanske till och med lite blyg, till helt tokig. Det känns som att Henning förvaltar ett kulturarv, han är ett museiföremål och gården är värd något i sig. Det finns ingen framtid för den här gården, lika lite som Per känner hopp för framtiden. Istället ska sonen fly iväg igen. Henning flyr i förnekelse och kulturförvaltning av gården, Per flyr ut på sjön.

-Varför är Lena så känslig när Willy förstår Per? Är hon likt sin man rädd att förlora den hon älskar, och bli till ingenting?

-Att en småbonde ersätts av en akademiker, visar det vilka som köper hus i avfolkningsbygd? Delar av byarna blir sommarstugor med året runt-standard.

Jag kommer skriva ett längre separat inlägg om säsongen i sin helhet med ytterligare frågeställningar om skildringen och karaktärerna, samt om mina personliga referenser. Men det här avsnittet avslutas inte med en svensk låt, utan av “The Sundown” från filmen Den onde, den gode, den fule. Låten, utan text, är skapad av Ennio Morricone. Lyssna på den genom att klicka här